Möte med Mats-Håkan Lundhag

Miljövänliga material, skonsam produktion och inte minst produkter som går att reparera. Lundhags agerar ansvarsfullt för planeten och håller fast vid att en känga ska vara en vän för livet. Vi har pratat med Mats Håkan Lundhag skomakare i femte generationen, om vad hållbarhet ytterst handlar om.

När det pratats om att producera hållbara produkter har det i ett miljöperspektiv mest handlat om vilket avtryck produktion och materialval lämnat. På Lundhags har det sedan 1932 även vägts in att en produkt som håller länge är det allra bästa. Och då måste den gå att reparera. Det var något som Lundhags grundare, skomakaren Jonas Lundhag, tog fasta på redan 1932 när han började tillverka hållbara skor och kängor.

Ännu idag genomsyras företaget av denna tanke: om något går sönder ska det gå att laga. Det kanske låter som en självklar idé men det är märkligt nog ingen allenarådande uppfattning när det gäller tillverkning av friluftsprodukter. Mats Håkan Lundhag jobbar på Lundhags skomakeri i Järpen i Jämtland och är skomakare i femte generationen. När han och det övriga designteamet på Lundhags ska tillverka något finns alltid en uttalad ambition.

Hur jobbar ni Mats Håkan?

– Redan när vi designar och konstruerar är det mycket som går ut på att vi ska kunna laga kängorna. Vi vet att oavsett hur starkt man bygger så kommer det ändå att finnas något som med tiden nöts sönder eller någon detalj som slits ut. Ofta väljer vi den konstruktionslösning som är mest reparerbar inom ramen för den design vi jobbar med. Till exempel om man ska gömma nitarna under innerfodret på insidan av skaftet. Det kanske ser bättre ut men konstruktionen blir betydligt starkare om nitarna fäster även genom fodret och om vi ändå måste reparera eller byta ut en hake är det mycket enklare att inte behöva sprätta loss innerfodret först. Alltså gör vi nitarna synliga så att de är lätta att byta ut. De flesta sulorna vi använder är också relativt enkla att byta ut. En sko måste givetvis leva längre än vad sulan gör och när det gäller våra skalskor så är hela bottendelen lätt att byta ut. Man kan ju både slita ut och växa ur kängor. Eller så ställer folk kängan för nära en eld eller kamin så att underdelen blir för varm och deformeras. Vi har till och med reparerat kängor som hundar tuggat på., Det mesta kan hända en känga som man har riktigt länge och därför är det extra bra att redan vid designarbetet försöka göra så reparerbart som möjligt.

 

Förutom nyttan för kunden, vad har Lundhags för nytta av att reparera kängor på sitt eget skomakeri?

– I och med att vi har en sån policy och reparationsservice, det vill säga att vi hellre lagar än bara säljer nytt, så lär vi oss också vilka delar som går sönder och vilken design som inte är så lätt att laga. Det skapar en enorm kunskap om hur man ska bygga hållbara kängor. Hur en plös ska sitta. Hur man ska fästa olika detaljer. Det är långt ifrån alltid det som är lätt att bygga som är lätt att reparera.

 

Lundhags jobbar förutom med sin svenska tillverkning med en mindre fabrik i Portugal som precis som Lundhags har rötterna i ett familjeföretag. Så gott som unikt för just Lundhags är dock att en del av produktionen faktiskt finns kvar i skomakeriet i Jämtland, där allting började under tidigt 1930-tal. Skomakeriet är inte bara fabrik utan står även för produktutveckling, reparationer och specialtillverkning av exempelvis ortopediskt specialtillverkade skor. Något som varit enormt viktigt i utveckling av den know how som kanske inte överträffas av någon skofabrik eller något skomakeri i hela världen. Mats Håkan Lundhag menar att inte minst reparationerna gjort att Lundhags kängor kunnat utvecklas till några av de mest hållbara i världen. Något som de som jobbar på Lundhags är mycket stolta över, inte minst med tanke på att en hållbar känga de facto lämnar mindre miljömässigt avtryck än något som inte går att reparera eller måste transporteras långt. så enkelt.

 

Vandrare, jägare och andra friluftsintresserade är förmodligen de användare som Lundhags oftast förknippas med. Men det säljs stora mängder kängor även till andra användare. Inte minst yrkesgrupper som jobbar ute i alla väder året runt. Liftskötare, fjällräddare och militära elitförband över hela världen använder kängor som utvecklats på skomakeriet och testats i de jämtländska fjällen.

 

Vad krävs för att den känga ska hålla i, säg, trettio år?

– Givetvis är kängans ingående material och produktionskvalitet själva förutsättning för lång hållbarhet. Men sen måste man också som användare vilja ha kängan länge och då är underhåll och kängvård väldigt viktigt. Vårt tankesätt går mycket ut på att göra saker som man ska vilja använda länge. Det spelar ingen roll om man använder återvunna material och miljövänliga processer om det ändå bara blir en slit och släng-produkt. Det gäller att välja färg och form så att det inte känns omodernt efter två år. Och det är väldigt viktigt i vår process, att kunden verkligen vill använda produkten mer än ett par säsonger. Vissa färger åldras inte med värdighet så de väljer vi bort eftersom designen ska vara mer eller mindre tidlös. Kort sagt vill vi göra kängor som inte är känsliga för trender eller modets nycker. Klassiska kängor som vi över tid kan göra stegvisa förbättringar av.

 

– Vi måste alltid, alltid hålla hög kvalitet med tydligt hantverksmässigt kunnande. Vi gör produkter som åldras med värdighet – det går hand i hand med hög kvalitet. Naturmaterial som till exempel skinn behöver lite kärlek, men för den som bryr sig och sköter om sina kängor blir belöningen stor – kängan blir bara snyggare och skönare för varje år.

 

Det är inget ovanligt att skomakeriet i Järpen får in halvsekelgamla kängor för reparation. Och det är ingen omöjlighet att det faktiskt finns ännu äldre Lundhagskängor i bruk. Det har visat sig att många vandrare ömt vårdar sina skor för att de ska hålla ett helt liv. Man kan fråga sig om det överhuvudtaget finns någon begränsning för en välbyggd känga som lätt går att reparera.

Hur länge kan en Lundhagskänga hålla?

– Det har vi inte sett än, konstaterar Mats Håkan Lundhag.

 

 

Skomakeriet i Järpen

Verksamhet: Skomakeri, fabriksbutik och produktutveckling.

Etableringar: 1932 startar Jonas Lundhag verksamheten på Frösön. 1946 flyttar Lundhags till Torvalla (söder om Östersund). 1973 flyttar man in i lokalerna i Järpen.

 

_______

 

Namn: Mats Håkan Lundhag

Född: Brunflo i Jämtland, 1972.

Längtar efter: Turskidåkning, skridskoåkning och vandring.

Tre viktiga: Landsvägscykeln, ryggsäcken, kängorna.

Motto:”Kom inte med problem, kom med lösningar.”

Smultronställe: Jämtlandsfjällen.

Yrke: Produktchef och skomakare i femte generationen.